Hej hej.
jag vet inte riktigt vart jag ska börja, det känns som det hänt så mycket både roligt och mindre roligt men jag får väll börja med det roliga.
Nu efter 3 månader som mamma så har jag börjat känna mig som en förälder och börjat slappna av lite i min föräldraroll, så klart är jag ständigt ororlig över allt och ingenting men det känns som jag endå har börjar känna vår lille son och hans singnaler och rutiner.
När jag vaknar på morgonen kring halv 8-8 så mår jag bra och ser fram imot dagen och vill bara att Albin ska vakna så jag får gulla med honom. Han är dock en sjusovare så han sover till halv 9 om inte längre.
Sedan så har jag fått veta vi kommer att bli fler i släkten och det kommer att hända i juni nångång, så jag vill bara att tiden ska gå snabbare och det blir vår och sommar. Hihi
Sedan till de lite mindre roliga. Ja de flesta som känner mig vet ju att Albin har utslag och i tidigare inlägg skrev jag ju att vi var på akuten i lördags, men valde att åka hem eftersom doktorn var upptagen på förlossningen.
Så i måndags så fick Albin sin första vaccination. Den första sprutan gick bra men den andra gjorde lite mera ont och han grät, men med lite mat så blev det bättre.
Då passade jag på att visa upp hans utslag och efter mycket funderingar och konsutation från en annan sköterska så kom de fram till att det kunde vara komjölksproteinallergi, så vi fick en ny välling och en annan kräm som vi skulle smörja med två gånger per dag.
Vi började med den nya mindre luktande och smakande vällingen redan på måndagkväll men då var han så ledsen och upprörd över sina ömma lår efter sprutorna så han ratade den helt. Tisdagen gick lite bättre men det var endå jobbigt. Men på kvällen så drack han med god lust sin nya välling. JIPPI!!!
Ja nu så smöjs det och ges nya vällingen och hoppas på att hans stakars kropp ska laga sig inom sinom tid. Det verkar ju göra lite ont när jag smörjer så nog blir det skönt om det där försvinner. Oj vilket långt inlägg det här blev.
Jag har fått lite söta bilder från nyår på Albin och hans lilla kompis Isabella.
![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8WsqiLA3A0IaVgtBdDo9j2P3uGU89UlrRfRGe7yVl3UwbZ0-Dor5uCuQcKt37uZEk3S-aN-mqoW9pni_TY5cBzYV75srPF9RU0psiGtnmrH73DMKj-YptZcmFMaQ0q4QJbLmZ8Od4tos/s400/CIMG2024.JPG)
![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEioqBnL76D8cda7v7n6BYPUExpK-5rbmjmXPNG-7CrMS_do8iPPeupQfW7_Nq0j_OBeDNlSo9aIMBbRa1rUbi9dqCnU3zKjh8GiS6M7jSfEXT3MKl492_CRZnnHP9YlyX4VQblATaHK508/s400/CIMG2023.JPG)
Man kan inte sluta titta på de små liven...
PUss