Första födelsedagskalaset

Hej

Idag fyller en av Albins goa kusiner år. Oliver fyller hela 2 stora år och igår var det dags för födelsedagskalas.

Som vanligt hade Josefin gjort super gott fika . Det var både jordgubbstårta och blå marsipantårta och en massa goda kakor och bullar. Jag smakade nog på det mesta och magen blev väldigt full.

Av oss fick lillprinsen en barnverktygslåda och ett flygplan. Sedan fick han en massa fina saker av sina familjemedlemmar och släktingar bla. en trehjuling och en stor traktor med skopa, badleksaker, bilar, liten skoter, kossa mm.

Pojkarna lekte så de var helt utmattade när eftermiddagen kom och det var dags att åka hem igen. Albin somnade för första gången på säkert 2 år i soffan när vi kom hem trots att klockan bara var 6.

Sedan var det något extra speciellt med denna födelsedag, det var den första familjesammankomsten sedan mamma somnade in.
På morgonen så var jag faktiskt riktigt känslosam och kände mig ledsen, för att jag kände att det skulle bli jobbigt att ses och hon inte skulle vara där. Men när jag väl var där och träffade alla så kändes det bättre, man måste ju gör detta nån gång och det kommer ju flera tillfällen och högtider som man måste gå igenom. Det sägs ju att första året är värst.

Försökte gå till graven idag när jag var ute och gick men de små Jä..larn flög på mig direkt och börja leta ställen att suga mig tom på blod på. Får nog åka dit nästa gång det blåser och regnar för att få chansen att vara där. Så synd att man inte kan gå dit och bara vara en stund, alltid ska man skynda sig för att de är så mycket ohyra där. Fy och blä.

PUss

Halva tiden och lite till.

Hej

Blir ni förvånade att det kommer inlägg TVÅ hela dagar i rad, jo jag sitter ju på jobbet igen och mina patienter sussar gott på sina öron och vill inte bli störda.

Jag har ju inte skrivit så mycket varken på facebook eller här om att vi ska bli fyra i vår familj, men de som känner mig vet ju det. Om allt stämmer från ultraljudet så ska vi få bebis den 3e okt, dagen före Albins födelsedag. Jag själv hoppas på att den dyker upp nån vecka senare eller tidigare, så barnen får sin egna födelsedag. Men vem vet, den kanske vill komma på Albins födelsedag 4 okt.

Jag går in i v24 i morgon fredag och har blivit rätt go om magen. Den lilla bebisen är en riktig aktiv person som sparkar och snurrar där inne som en liten tok. Både på ultraljudet och när vi skulle lyssna på det lilla hjärtat så for den runt så mycket att sköterskan fick jaga den med instrumenten.

Det känns rätt härligt att få bära en liten igen, men jag måste säga att det är mycket tyngre och jobbigare rent fysiskt den här gången. Det beror ju mycket på att man inte kan vila på samma vis som med första. Då la man sig och vila i soffan när man jobbat klart, man hade mera tid för avkoppling helt enkelt. Nu är det full rulle från tidig morgon till rätt sen kväll. Man vill ju vara en aktiv och närvarande mamma med och inte hänga som en hösäck i soffan när man väl är hemma.

Jag jobbar ju fortfarande ordinarie arbetstid för man får ju inte havandeskapspeng förän 60 dagar innan beräknad förlossning, vilket blir då i juli. Jag går på semester den 8e juli, så om jag då får igenom att jag ska få h-pening då blir det från typ 8/8. Sedan kommer jag nog få halvtids havandeksap. Jag hoppas förstås kunna sluta jobba 1 sep, så man får lite ledigt med innan det är dags att bli mamma igen.

Här är jag i v 12.

 

Den här gången så märker jag att magen vuxit snabbare än med första barnet. Så här stor om magen var jag i v15 med Albin.

Jag hade försökt maila bilder till mig själv som jag skulle kunna lägga här på bloggen, men tydligen så ville inte tekniken, så det blev bara de här bilderna. Får göra ett nytt försök en annan dag när jag har möjlighet.

 

PUss

 

 

 

Dessa små djur.

Hej mina läsare.

Förra gången så skrev jag att jag skulle lägga ut lite roliga bilder, men nu är det så att jag sitter på jobbet och klockan är 04.42 och jag kan inte komma åt några bilder från mina privata. Så jag får försöka ta mig tiden att göra det nån kväll när jag är hemma.

Vi börjar väll med livet i det stora, jag har som börjat förstå att jag bara har en förälder nu och att mamma faktiskt inte kommer att komma tillbaka.
Jag har haft en hel del mardrömmar där mamma kommer tillbaka och ser frisk och kry ut. I drömmen så  tror jag  att allt var ett missförstånd, sedan så försvinner hon igen och jag inser i drömmen att hon faktiskt är död och jag blir ledsen både i drömmen och i verkligenheten.  Dessa drömmar har faktisk blivit färre och färre och nu vaknar jag oftast pigg och redo för nästa dag.

Eftersom det har vart så underbart väder senaste veckorna så har ju som säkert alla märkt myggorna invarderat  och det har inte gått att gå till graven utan att bli helt uppbiten. Men igår så blåste det ju en hel del, så jag åkte till maxi för att köpa blommor att plantera på mammis grav. När jag kom hem så var jag döhungrig och när maten var uppäten så var det dags att sova inför denna natts jobb. När jag vaknade igen på eftermiddagen så sken ju solen, men jag tog med mig lillfamiljen min och så tog vi oss en cykeltur till kyrkan.
Vi hann bara stanna cyklarna innan ett moln av otäckingar kom och började gnaga på oss. Krille fick lov att sjutsa runt Albin i cykelvagnen medan jag snabbt planterade blommorna och flydde skogen. De fanns då ingen tid för tanke och sorg där inte.

 

Det blev två stycken stjärnögon som fick pryda mammas grav. En mörklila och en lite mera mot rosa.

PUss